När Per-Martin Eriksson pratar om fiktiva projekt brukar han nämna ”Gödkalven 7” – när jag gör detsamma pratar jag om ”Projekt Stenåldern”.
Varför? Jo, för ibland känns det som att vi missar all fantastisk utveckling i vår närhet. Min bild är klar: vi kan med ny teknik bli bättre på allt.
Ta VDC som exempel:
Vi kan redan idag, förutsatt att vi modellerar på rätt sätt, använda program som optimerar nyttjandegraden (BOA/BTA) i våra projekt. Under samma tid som det tar för en människa att rita förslag nr2 så har datorn redan ritat och jämfört åtminstone 100-tals olika förslag. Genom att definiera regler så vet datorn vilka faktorer den måste förhålla sig till (exempelvis tillgänglighet, ljusinsläpp, tysta rum, etc.) och vi kan lägga vår tid på att tycka till om de bästa förslagen istället för att spilla tid på alternativ som rankingmässigt är nr 304 & 506.
Men det är klart, varför lägga tid på ny teknik när vi kan göra som vi alltid gjort? Nu ska jag kolla igenom handlingar som jag precis fått av en kund, där är nyttjandegraden 63% – jag vet inte vad ni tycker men jag tycker att samhället förtjänar bättre.
Sidenote: Jag har inte skrivit det här inlägget. Jag har pratat, min smartphone har antecknat – jag har klistrat in och publicerat.
