Författare: Nima Assadi

Har suttit med dessa herrar i två timmar och diskuterat KPI:er.

Den bästa beskrivningen av mötet jag kan komma på är kul, givande och framåt.

Inom vissa områden var vi supersynkade och inom vissa var vi inte helt hemma. MEN: Det här kommer bli riktigt bra!

Jag gillar förflyttningen till ett mer faktabaserat arbetssätt.*

Ibland är det svårt. När marknaden är het är det inte helt lätt att veta om produkten är rätt, produktiviteten är bra, utvecklingen går åt rätt håll, etc – jag menar: pengarna rullar ju in.

Genom detta arbetssätt kommer vi alltid se samma sak och kunna använda det som utgångsläge i våra diskussioner. Det är genom att utmana varandra vi blir bättre. Och roligast är det när vi även hjälper varandra att bli det!

*OBS: Jag menar verkligen inte att dessa herrar inte arbetat faktabaserat tidigare. Däremot märks det en tydlig förändring i min vardag och det jag är involverad i.
Både Hans och Kjell är väldigt kloka. Under dagens möte satt jag mest tyst och tog in klokskap.

ATTRAKTIVITET & PRODUKTIVITET!

Igår fick jag prata om hur min region arbetar för att bli bättre inom attraktivitet & produktivitet.

Om vi tar attraktivitet är jag övertygad om att glada & engagerade medarbetare är nyckeln – dels inom kundnöjdhet men minst lika mycket vad gäller behålla samt attrahera nya medarbetare.
Här kan vi bli mycket bättre. Timmarna läggs redan idag men med hjälp av mer faktabaserade underlag är jag säker på att verkningsgraden snabbt kan öka.

Inom produktivitet ser jag fram emot den dagen då vi på produktutvecklingsnivå diskuterar förändringar som leder till tidsbesparingar för exempelvis ett dörrmontage från 60 till 56 minuter. Sanningen är dock att vi är ganska långt därifrån. Vi lägger alltför stor del av arbetstiden på moment som inte är värdeskapande överhuvudtaget – så först ska vi tillsammans få bort det uppenbara slöseriet, sedan kan vi på allvar utmana övriga industrier!

Det är lätt att ha åsikter om ämnena ovan och min erfarenhet är att nulägesbilden är väldigt bred och varierande.

Här har statistiken varit en riktig ögonöppnare. Den möjliggör en kall & ärlig analys av vårt nuläge.

Jag har svårt att se hur jag skulle kunna klara mig utan den.

Min polare Ashkan hörde av sig och undrade om jag hade koll på byggtoleranser. Jag frågade såklart varför och fick som svar att han var lite osäker på om kvalitén i hans nyproducerade lägenhet var OK.

Han skickade över ett 50-tal bilder och jag fick ont i mitt bygghjärta. Det här var inte en fråga om BBR, det här var en fråga om stolthet.

Lägenheten är inte klar. Lägenheten är inte städad. Och på det så har någon glömt sin tröja i lägenheten (VARNINGSKLOCKA).

Hur kan man släppa in en kund när förutsättningarna är enligt ovan?

Inte nog med att han blev insläppt, han fick även höra att lägenheten var klar.

Vi kan inte förvänta oss att våra köpare har superkoll på läget. Det är oftast deras största investering i livet och de måste kunna förvänta sig trygghet, kvalité och service.

Hur kan vi bli bättre?

Det kanske borde vara krav på referensytor i all nyproduktion – så att kunden istället för att behöva läsa om byggtoleranser kan se och känna på verkligheten.

Kanske en oberoende tjänst som kunden kostnadsfritt kan vända sig till vid frågor (skulle kunna fungera som en försäkring/konsumentskydd och som ingår i köpesumman).

Andra kloka idéer? Hit me!

Ps. Jag vet att leverera rätt kvalité från början borde vara första prion. Ds.

Mitt inlägg om nyttjandegrad fick en hel del reaktioner – de allra flesta har varit väldigt positiva men ett fåtal tycker att jag är lite för hård.

Det är absolut inte min mening att någon ska känna sig kritiserad. Däremot är jag övertygad om allt vi gör kan göras bättre. Och i ”vi” ingår absolut jag själv.

Jag har full respekt för att väldigt många i branschen gör sitt bästa – jag tror dock att vi med hjälp av ny teknik och mer faktabaserade beslut kan höja ribban för vad vi kan uppnå inom ramen för vårt bästa.

Tänk er själva. Med tanke på hur snabbt allting ska gå idag, kan vi då inte ödmjukt säga att det hade varit skönt:

-Att få hjälp med att rita upp och utvärdera 400 olika förslag på planlösning under samma tid som det tar för en människa att rita upp och utvärdera två?

-Att få hjälp med att optimera en tidplan för att på så sätt producera mer på samma totalyta utan att någon yrkesgrupp påverkas? (väldigt stor del av ytan i ett hus står ju faktiskt långa stunder orörd)

-Att ha all information på samma plats istället för fördelat på olika ritningar, beskrivningar, leverantörssidor, någons pappersblock, etc. Och att det alltid var rätt och gällande information?

Jag svarar JA på alla tre. Vad tycker ni?

PLÖTSLIGT SÅ HÄNDER DET!

Förra veckan skrev jag om hur nuläget hos min arbetsgivare inte riktigt speglar ambitionen med Byggavtalet §3 och till följd av detta heller inte gynnar branschens utveckling. Se länk: https://lnkd.in/gpMKB6f

Reaktionerna har varit många. En del har likeat och kommenterat, en del har skickat privata meddelanden och en del har velat prata om det lite mer avskilt när jag varit på kontoret eller på projekt.

Idag var Dan Lindell från The Swedish Construction Federation (Sveriges Byggindustrier) på vårt kontor i Solna och vi hann med en liten pratstund.

Dels pratade vi om följsamhet till Byggavtalet och hur viktigt det är att branschen börjar efterleva på riktigt men vi hann även med att gå igenom några siffror som för mig var lite överraskande.

Entreprenörsansvar och att byggföretag ska betala skatt i Sverige är viktigt MEN jag håller fast vid att om vi vill förändra branschen på riktigt måste vi även se över det grundläggande.

Och här menar jag att Byggavtalet är en del i det. Och när vi har ett Byggavtal så ska vi självklart följa det.

Stort tack till Dan för pratstunden!

Månadens ackordssiffror är precis inlästa och som helhet visar min region ett något sämre produktivitetsresultat än förra månaden.
En alltför stor del av arbetstiden läggs på moment som inte är värdeskapande.

Nu tar vi fram handlingsplaner i alla våra projekt. Jag har tidigare skrivit om min övertygelse att det är tillsammans vi ska utveckla branschen – och det håller jag fast vid. Det är enkelt att sitta på sin kammare och peka på alla andra – men för att bli bäst måste vi arbeta fram lösningen tillsammans.

En besvikelse jag vill lyfta fram är bristen på följsamhet till den i Byggavtalet överenskomna tidslistan. Här har vi som arbetsgivare tillsammans med Byggnads ett jättearbete framför oss – hur kan vi hjälpas åt?

Ju fler avsteg vi gör, desto närmare kommer vi ett fullständigt kaos i branschen. Är det vad vi vill?

Jag skulle vilja arbeta tätare med både Sveriges Byggindustrier (The Swedish Construction Federation) och Byggnads. Samarbeta på riktigt och med branschens bästa i åtanke ta fram åtgärder som gör oss bättre. Är det några fler som är på?

Bild från gårdagens genomgång när jag och Thomas Gardell gick igenom alla avsteg. Få förunnat att få arbeta med en så kunnig person som Thomas och för det är jag väldigt tacksam!